Varför

Jag vet inte varför jag gör såhär mot mig själv? Varför jag plågar mig själv på det här sättet. Idag längtar jag efter dig, längtan gör ont i hela min kropp. Varför skulle det bli såhär? Jag kan inte förstå! Jag känner en stor frustration. Du lämnade mig, jag öppnade mitt hjärta. Jag vet att du känner ånger, det vet jag. Men varför? Varför kan du inte bara lita på mig? Det känns som att mitt huvud snart ska sprängas! Jag tycker om dig, varför kan du inte tycka om mig? En pratstund, en kopp te. Det är det jag minns som starkast. Ett lugn jag kände över att vara i din närhet. Det kändes naturligt, okomplicerat. Nu dricker jag mitt te i ensamhet. Jag vill inte att du ska tycka synd om mig, jag vill att du ska tro mig.

Idag blickar jag tillbaka, plågar mig själv. Läser och minns den lycka och trygghet jag kände. Jag vill skrika, jag vill gråta och jag vill slå. Känslorna är som ett virrvarr. Sorg, glädje, ilska, frustration, tomhet, förvirring...

image206

En otroligt vacker bild med mycket känsla. Tagen av en som heter Louise.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0