Nattliga funderingar... kanske för personliga?

Här vänder jag ut och in på hela mig...
Vad fasen ska jag ta mig till?
Jag borde inte klaga egentligen eftersom att jag har världens underbaraste familj, jag har en son som idag blir 7 veckor, en sambo som visar otrolig uppskattning och får mig att känna mig älskad och en hund som ger mig oövervinnelig kärlek.
Men jag är inte nöjd.

Under min graviditet gick jag upp en massa i vikt. Barnmorskan påpekade detta och jag försökte till tusen att inte gå upp mer, promenerade trots ont i höfterna pga foglossningen och drog ner på sötsakerna och åt nyttigare. Men jag gick upp i vikt ändå. Sista besöket visade vågen 106 kg! Innan min graviditet hade jag ca 20 kg övervikt så jag får skylla mig själv. Efter förlossningen så tappade jag 14 kg på 2 veckor och har nu tappat ca 16 kg. Jagvet att mycket av min viktuppgång beror på den mängd fostervatten och vätska som jag bar på..Men vad har detta gjort med min kropp? Jag känner inte igen mig själv längre. Magen är som en tom dunkudde och jag blir ledsen då jag ser mig själv i spegeln.
Jag försöker finna tiden till att röra på mig, vara ute och gå. Men den räcker inte alltid till efter en natt med dålig sömn och skolarbete som ska göras.
Vad fasen ska jag ta mig till?! Folk säger att jag ska ta det lugnt, "det är ju bara några veckor sen du födde barn"? Men jag får seriöst panik! Missförstå mig inte, mitt liv är helt underbart, men att leva med en kropp som man inte trivs i, det ger iaf mig panik!
Jag vill börja träna NU och jag önskar man kunde leva på luft!
Jag har börjat snusa igen dessutom, så fort jag blir sugen på något gott, då tar jag en snus. Det hjälper, men inte alltid. Hur kunde jag låta det gå så långt?

Jag älskar min lilla familj och Wille är ett underbart mirakel som jag aldrig vill vara utan. Men jag önskar att jag såg annorlunda ut. Att jag slapp den där jäkla dunkudden till mage. Även om det här inlägget är personligt och gnälligt så vill jag inte för något i hela världen vara utan Wilmer och en blogg ska väl vara personlig. Wille är efterlängtad och han är den underbaraste lilla knodden som finns. Han är min son och min familj är det bästa som hänt mig.

Varför har inte dygnet fler timmar? Gärna det dubbla.


Kommentarer
Postat av: Linda

Min mage var likadan, det blir så :) Du måste ge det tid vet du. Nu, 5½ månad senare väger jag 55kg och det är inte bara hål i magen utan börjar fyllas med muskler igen och jag hade samma "panik" som dig efter förlossning och då hade jag inte gått upp mkt ändå, mest vätska. Tror faktiskt att de flesta blir lite chockade, kroppen förändras först massor på ett sätt och sen PANG så ser och känns den helt annorlunda igen. Inte konstigt att man blir lite "rädd" och mår dåligt. Man lever ju liksom i kroppen och såna där plötsliga förändringar är ju omskakande. Bara promenera på och göra saker som du orkar, tänka på vad du äter och ge kroppen tid att återfå sin form, den har ju gått igenom något stort.

2011-02-09 @ 08:44:44
URL: http://andrabullar.wordpress.com
Postat av: Julia

Hej! Kul att du kommenterade, man blir lika glad varje gång någon skriver något snällt! :-)



Jag kan dock inte kategorisera mig till nybliven mamma, han har nämligen hunnit bli 1½ år! ;-)



Känner så igen mig i det du skriver! Man älskar ju givetvis sitt barn över allt annat men samtidigt känner man en sorg över hur kroppen ser ut. Dock valde jag att sopa problemet under mattan under en väldigt lång tid efteråt.. Gick upp lite drygt 20 kg under graviditeten då jag hade extrem foglossning från vecka 10. Blev då alldeles för bekväm och snaskade nog lite väl mycket sötsaker! Har flera gånger efter graviditeten tänkt att "nu jävlar" men motivationen tryter lika snabbt. Dock kom vändningen nu i september då jag knappt kunde titta mig i spegeln utan att bli tårögd och det var i princip omöjligt att hitta kläder som satt bra. Då började jag med PREnet och i oktober skaffade jag mig ett kort på Step in. Det bästa jag någonsin gjort! På 4 månader har jag gått ner 20 kg och har väl tänkt drygt 13 kg till :-) Jag har aldrig varit någon som gillat att träna, men nu älskar jag det och får abstinens efter för många dagars vila! Insåg att jag inte hade karaktär nog att gå ner 33 kg med lite ändrad kost och barnvagnspromenader. Och jag har verkligen fått ett helt nytt synsätt på mat sen jag började med PREnet. Ser att du har en sån kategori så jag antar att du kört det tidigare? :-) Allt handlar ju egentligen bara om att bestämma sig för att man SKA klara det.



Nu började ju jag visserligen inte träna förrän 15 månader efter graviditeten. Men om man har haft en normal förlossning och allt känns bra i kroppen tror jag absolut man kan börja träna efter efterkontrollen. Men det gäller ju att hitta tid för det! Och de första månaderna hade jag absolut ingen lust att ens lämna hemmet, då ville jag bara ligga och beundra det lilla underverket :-) Men huvudsaken är ju att man rör på sig något iallafall, en promenad är bättre än ingenting! Om man är ute efter att gå ner i vikt skulle jag nog ändå rekomendera lite varierad träning. Man måste ju börja någonstans och det har du ju bevisligen gjort! :-)



Lycka till!

2011-02-09 @ 10:36:52
URL: http://julialindholm.blogg.se/
Postat av: sara isaksson

Hej gumms! jag börjar nu på kompendiet till dig ! Har haft så jävla mkt att göra och tunga dagar själv förlåt : ( men börjar nu om en timme så du vet ! Nyckeln till framgång är att inte stressa! Ska du vara snygg resten av livet ska det ta nästan halva tiden att bli helt klar. Hemskt men sant!

2011-02-09 @ 11:02:01
URL: http://lucha.blogg.se/
Postat av: Miii

förstår dig precis hur du känner! har samma känsla, man vill få bort de där extra kilona fort, helst typ NU. men tror ändå man ska ta det lite lugnt nu i början, men som du sa, crosstrainer tror jag går utmärkt och den ger ju rätt bra eller hur? vi borde börja så smått, vore så skönt o komma igång! det kommer gå bra gumman, bara försöka ställa in sig på att man SKA träna och komma sig för det, samt att även promenera, det skadar ju aldrig! Synd att du inte bodde närmare hade man kunnat gå var eviga dag med vagnen o peppat varandra :) men förstår helt klart din känsla!! kram!

2011-02-09 @ 21:53:11
URL: http://www.miiimary.blogg.se.
Postat av: Lisa

Ja det hade varit superkul att komma förbi dig och hälsa på!! :D Men du.. Tror inte jag har ditt nummer? Hade varit bra och ha så jag kan ringa :D

2011-02-09 @ 21:59:02
URL: http://pluppi.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0