.

JA...Kommer det alltid att vara såhär? Hela min skoltid har jag blivit mindre omtyckt av alla lärare jag haft i princip... Nu då man är ute på arbetsmarknaden är man föraktad av sina chefer.. Kommer det alltid att vara såhär?

Kanske borde jag lära mig att vara tyst. Men jag tänker inte det. Jag är såhär. Jag står upp för vad jag tycker och jag står upp för den jag är. Skulle aldrig kunna leva med mej själv om jag inte var den jag är. Jag vet att jag just nu är nere i en svacka, det som håller mej uppe är mina vänner, familj och sambo. WP:n är en räddning från vardagen, lördagarna är höjdpunkten på veckan då jag är LEDIG och får göra något som jag tycker om.

Ska bli skönt att vara ledig 2 dagar nu... Jag är helt slut just nu. Att gå till jobbet är såå tungt, att vara här är jobbigt. Jag trivs inte längre. Jag önskar så att jag kunde trivas och jag försöker att trivas. Men senaste dagarna har varit för mycket för mig. Jag vet att jag är stark, men jag kan inte vara en klippa i alla lägen. Det finns en viss del som människor kan ta och jag har nått min gräns nu. Min kropp säger till mej att den är trött och mitt huvud säger åt mig att ta mej här ifrån. Men jag kan inte... Det handlar om pengar. Hela livet kommer att baseras på pengar, en inkomst. Det är inget som jag bara kan släppa. Känns kasst att vara fast här.